Majken Valenthina
Ajajajaj...Bababababa!
När ska ett barn kunna säga "mamma" och "pappa" egentligen?
Eller iallfall något som likar "mamma" och "pappa", hur jag än försöker säger Majken bara Ajajajajajaj och Babababababa....
När jag sedan läser om en 6månaders som tydligen säger både mamma och pappa blir jag lite ledsen.
Inte ledsen för att Majken inte kan, det är helt okej men ledsen för att jag tror att det kan bero på mig...på att jag är ensam och omöjligt kan agera mamma OCH pappa.
Omöjligt, omöjligt, omöjligt.
Jag inbillar mig att när mamman inte orkar tar pappan över sen byter man igen, när jag inte orkar tar vi en promenad till någon eller så får Majken leka själv en stund medan jag samlar nya krafter.
Mamman och pappan ihop kan öva mycket mer med barnet...på allt.
Jag orkar inte öva, underhålla, busa, sjunga, leka hela hela tiden.
Hoppas att jag får höra Majken säga "mamma" snart ändå, fast jag känner mig ensam och otillräcklig just nu.
Kanske skulle sova lite så man orkar öva, underhålla, busa, sjunga, leka hela hela dagen imorgon!
Just det, Majken bet mig i näsan innan idag!
Kommer inte hennes tänder den närmsta veckan blir jag förvånad för det gjorde riktigt ont!
Idag har hon haft det jobbigt med tänderna igen och varit gnällig som få...snälla tänder kom nu!
Eller iallfall något som likar "mamma" och "pappa", hur jag än försöker säger Majken bara Ajajajajajaj och Babababababa....
När jag sedan läser om en 6månaders som tydligen säger både mamma och pappa blir jag lite ledsen.
Inte ledsen för att Majken inte kan, det är helt okej men ledsen för att jag tror att det kan bero på mig...på att jag är ensam och omöjligt kan agera mamma OCH pappa.
Omöjligt, omöjligt, omöjligt.
Jag inbillar mig att när mamman inte orkar tar pappan över sen byter man igen, när jag inte orkar tar vi en promenad till någon eller så får Majken leka själv en stund medan jag samlar nya krafter.
Mamman och pappan ihop kan öva mycket mer med barnet...på allt.
Jag orkar inte öva, underhålla, busa, sjunga, leka hela hela tiden.
Hoppas att jag får höra Majken säga "mamma" snart ändå, fast jag känner mig ensam och otillräcklig just nu.
Kanske skulle sova lite så man orkar öva, underhålla, busa, sjunga, leka hela hela dagen imorgon!
Just det, Majken bet mig i näsan innan idag!
Kommer inte hennes tänder den närmsta veckan blir jag förvånad för det gjorde riktigt ont!
Idag har hon haft det jobbigt med tänderna igen och varit gnällig som få...snälla tänder kom nu!
Andetag
Det finns inget bättre än att gå och lägga sig när man har en (vanligtvis) lugnt sovande prinsessa i samma rum.
Oftast somnar jag gott när jag ligger och lyssnar på hennes andetag.
Ibland kan man nästan höra att hon drömmer beroende på hur hon andas, rör sig och gör små ljud ifrån sig.
Ibland fnissar jag gott åt henne när det kommer världens prutt i sömnen!! Sen återgår det till den lugna djupa andningen som är mer rogivande.
Jag kommer på mig själv med att jag nästan går in i hennes drömvärld, ligger och funderar på vad hon kan drömma om, sen börjar jag fundera på hur hon kan drömma och tänka?
Vi tänker ju med ord men innan dess måste vi väl också ha tänkt?
Kan man tänka färger, intryck och ljud utan att sätta ord på dem?
Barn kan ju inte vara tankelösa...
På morgonen är det inte andetagen som är det fina i kråksången utan nästan alla morgnar vaknar jag av att Majken står i sängen och "ropar" att det är dags att gå upp. Efter en stund sätter hon sig ner och leker med sina gosedjur innan hon reser sig igen och gör ett nytt försök att väcka sin sega mamma.
Varje gång hon reser sig upp slänger hon iväg en napp och när de är slut då är det dags att gå upp för då ropar inte Majken längre utan skriker istället.
Jag har lärt mig att tre-fyra nappar i sängen ger mig tio minuter till att vakna långsamt. Oftast är det väldigt viktiga tio minuter som jag får ligga kvar och vakna lite när hon roar sig med nappkastning och gosedjursätning.
Söt-unge!
Oftast somnar jag gott när jag ligger och lyssnar på hennes andetag.
Ibland kan man nästan höra att hon drömmer beroende på hur hon andas, rör sig och gör små ljud ifrån sig.
Ibland fnissar jag gott åt henne när det kommer världens prutt i sömnen!! Sen återgår det till den lugna djupa andningen som är mer rogivande.
Jag kommer på mig själv med att jag nästan går in i hennes drömvärld, ligger och funderar på vad hon kan drömma om, sen börjar jag fundera på hur hon kan drömma och tänka?
Vi tänker ju med ord men innan dess måste vi väl också ha tänkt?
Kan man tänka färger, intryck och ljud utan att sätta ord på dem?
Barn kan ju inte vara tankelösa...
På morgonen är det inte andetagen som är det fina i kråksången utan nästan alla morgnar vaknar jag av att Majken står i sängen och "ropar" att det är dags att gå upp. Efter en stund sätter hon sig ner och leker med sina gosedjur innan hon reser sig igen och gör ett nytt försök att väcka sin sega mamma.
Varje gång hon reser sig upp slänger hon iväg en napp och när de är slut då är det dags att gå upp för då ropar inte Majken längre utan skriker istället.
Jag har lärt mig att tre-fyra nappar i sängen ger mig tio minuter till att vakna långsamt. Oftast är det väldigt viktiga tio minuter som jag får ligga kvar och vakna lite när hon roar sig med nappkastning och gosedjursätning.
Söt-unge!
Sovande sessa
Igårkväll och idag har vi testat nya sovrutiner.
Istället för att somna i min famn varje kväll får Majken somna själv i sin spjälsäng tillsammmans med speldosan Raffe och vovven som hon fick av sin mormor när hon föddes.
Efter välling och blöjbyte sjunger jag en trudelutt för henne sen stoppar jag om henne och sätter igång speldosan.
Trodde aldrig att det skulle funka med efter ca tio minuters bökande, stående och sittande så somnar Sessan gott.
Känns verkligen superskönt att hon somnar själv!
Jag blir så stolt och hoppas att det fortsätter på denna vägen.
Två nätter gör väl inte det till en rutin men en påbörjad rutin iallafall.
Tycker dock att det är svårt som tusan att inte gå in när hon bökar och har sig men änsålänge har jag lyckats ignorera henne och då har hon somnat ganska så snabbt.
Annars är vi snoriga och hostiga som få. Känns som att de flesta är det nu men det är inte roligare för det.
Hoppas på en bra natt trots det och sörjer lite för att vi inte kan gå till Gläntan imorgon o träffa de andra mammorna och barnen.
Får se vad som händer istället...beror väl på lite hur vi mår också.
Nej, nu får det bli lite mera honungs-te innan det är läggdags!
Duktiga Sessan
Istället för att somna i min famn varje kväll får Majken somna själv i sin spjälsäng tillsammmans med speldosan Raffe och vovven som hon fick av sin mormor när hon föddes.
Efter välling och blöjbyte sjunger jag en trudelutt för henne sen stoppar jag om henne och sätter igång speldosan.
Trodde aldrig att det skulle funka med efter ca tio minuters bökande, stående och sittande så somnar Sessan gott.
Känns verkligen superskönt att hon somnar själv!
Jag blir så stolt och hoppas att det fortsätter på denna vägen.
Två nätter gör väl inte det till en rutin men en påbörjad rutin iallafall.
Tycker dock att det är svårt som tusan att inte gå in när hon bökar och har sig men änsålänge har jag lyckats ignorera henne och då har hon somnat ganska så snabbt.
Annars är vi snoriga och hostiga som få. Känns som att de flesta är det nu men det är inte roligare för det.
Hoppas på en bra natt trots det och sörjer lite för att vi inte kan gå till Gläntan imorgon o träffa de andra mammorna och barnen.
Får se vad som händer istället...beror väl på lite hur vi mår också.
Nej, nu får det bli lite mera honungs-te innan det är läggdags!
Duktiga Sessan
Natten...
Inatt har vi haft ett helvete rent ut sagt!
Vanliga nätter sover Prinsessan ungefär halvåtta på kvällen till halvåtta på morgonen. Ibland får man sätta i nappen nån gång men jag brukar ha tur. Jag är skit-tacksam. Jag lovar.
Men inatt....
Loppan somnar ungefär samma tid som vanligt efter mycket om och men, under kvällen får jag gå in flera gånger och dra igång speldosan och sätta i nappen.
Klockan elva när jag går o lägger mig vaknar Majken...och vill inte somna om!
Klockan tolv ger jag upp, hon får en välling. För första gånger på månader får min dotter mat på nattetid!
Det hjälper inte heller, klockan halvtvå får hon alvedon samtidigt som jag tror att jag ska bli tokig.
Vi provar att hon ska somna i min säng, sin säng, i famnen..varsomhelst bara hon somnar!
Varför är det bara on eller off? Sova supergott eller inte sova alls? Finns det ingen standby-knapp??
Resten av natten är ett töcken, upp och försöka få henne att somna om iallafall en gång i timmen...fyfan säger jag bara!
Idag är jag levande död...
Även om jag brukar få sova helt okej så blir jag knäpp på såna här nätter....såå trött.
Vanliga nätter sover Prinsessan ungefär halvåtta på kvällen till halvåtta på morgonen. Ibland får man sätta i nappen nån gång men jag brukar ha tur. Jag är skit-tacksam. Jag lovar.
Men inatt....
Loppan somnar ungefär samma tid som vanligt efter mycket om och men, under kvällen får jag gå in flera gånger och dra igång speldosan och sätta i nappen.
Klockan elva när jag går o lägger mig vaknar Majken...och vill inte somna om!
Klockan tolv ger jag upp, hon får en välling. För första gånger på månader får min dotter mat på nattetid!
Det hjälper inte heller, klockan halvtvå får hon alvedon samtidigt som jag tror att jag ska bli tokig.
Vi provar att hon ska somna i min säng, sin säng, i famnen..varsomhelst bara hon somnar!
Varför är det bara on eller off? Sova supergott eller inte sova alls? Finns det ingen standby-knapp??
Resten av natten är ett töcken, upp och försöka få henne att somna om iallafall en gång i timmen...fyfan säger jag bara!
Idag är jag levande död...
Även om jag brukar få sova helt okej så blir jag knäpp på såna här nätter....såå trött.
Babysim
Fick ett samtal innan idag (alldeles för tidigt) från badhuset angående babysim.
Visst, superkul och vi vill. Vi vill verkligen men det kostar!
Vad gör de egentligen på babysimmet som man inte kan göra själv?
Har någon gått på babysim, är det värt det?
Jag har funderat en längre tid på att åka och bada med Prinsessan men inte riktigt tagit mig mod till det.
Dels för att jag inte vill gå själv och dels för att man ser ut som en fläbbig kossa som inte har några vettiga badkläder.
Finns det typ en baddräkts-burka eller nåt?
Kanske skulle vara en ide ändå innan man åker på minismester till Lalandia?
Så man vänjer sig lite....ja, inte bara Majken då utan jag också.
Hon har ju äntligen lärt sig att tycka om att bada, iallafall i vasken.
Badhuset skulle man väl ändå kunna se som en stor stor köksvask?!
Visst, superkul och vi vill. Vi vill verkligen men det kostar!
Vad gör de egentligen på babysimmet som man inte kan göra själv?
Har någon gått på babysim, är det värt det?
Jag har funderat en längre tid på att åka och bada med Prinsessan men inte riktigt tagit mig mod till det.
Dels för att jag inte vill gå själv och dels för att man ser ut som en fläbbig kossa som inte har några vettiga badkläder.
Finns det typ en baddräkts-burka eller nåt?
Kanske skulle vara en ide ändå innan man åker på minismester till Lalandia?
Så man vänjer sig lite....ja, inte bara Majken då utan jag också.
Hon har ju äntligen lärt sig att tycka om att bada, iallafall i vasken.
Badhuset skulle man väl ändå kunna se som en stor stor köksvask?!
7 månader
Sjukt svårt att förstå att min "lilla" tjej redan är sju månader gammal!
Vi har firat med frukost hos mormor, Majken fick spela på keyboarden och det tyckte hon va kul. Hon höll sig på gott humör och det tackar jag ödmjukast för eftersom vi hade en jobbig natt med ungefär sisådär 10 nappinsättningar.
Resten av dagen har spenderats hemma och varit fylld av lek, mys och såklart den eviga städningen.
Ena katten lyckades pinka utanför lådan så smarta jag sätter Majken i gåstolen och går in i badrummet för att städa upp efter henne.
Efter en stund blir det väääldigt tyst, det är då man blir orolig. Går ut från badrummet igen för att hitta Majken i full flärd med chokladskålen som jag dumt nog lämnat på soffbordet.
Hon ser hur lycklig ut som helst och ansiktet, kläderna, bordet och gåstolen är fullt med choklad.
Jag blev jättenervös och kände mig såå kass. Det va nötter i chokladen och som de flesta vet ska barn under ett år inte få i sig nötter!
Jag såg ambulansen framför mig som kom och hämtade mina lilla tjej som inte kunde andas...fy vad hemskt det va! PANIK!
Som tur är så hände ingenting, Majken fick ett välbehövligt bad och nu allt är som vanligt.
En sekund räcker...
Hon ville väl bara fira sin egen sjumånadersdag.
Äter fralla Älskar att läsa precis som sin mor
Jagar dammsugaren Påkommen med att stjäla tv-kontrollen
Vi har firat med frukost hos mormor, Majken fick spela på keyboarden och det tyckte hon va kul. Hon höll sig på gott humör och det tackar jag ödmjukast för eftersom vi hade en jobbig natt med ungefär sisådär 10 nappinsättningar.
Resten av dagen har spenderats hemma och varit fylld av lek, mys och såklart den eviga städningen.
Ena katten lyckades pinka utanför lådan så smarta jag sätter Majken i gåstolen och går in i badrummet för att städa upp efter henne.
Efter en stund blir det väääldigt tyst, det är då man blir orolig. Går ut från badrummet igen för att hitta Majken i full flärd med chokladskålen som jag dumt nog lämnat på soffbordet.
Hon ser hur lycklig ut som helst och ansiktet, kläderna, bordet och gåstolen är fullt med choklad.
Jag blev jättenervös och kände mig såå kass. Det va nötter i chokladen och som de flesta vet ska barn under ett år inte få i sig nötter!
Jag såg ambulansen framför mig som kom och hämtade mina lilla tjej som inte kunde andas...fy vad hemskt det va! PANIK!
Som tur är så hände ingenting, Majken fick ett välbehövligt bad och nu allt är som vanligt.
En sekund räcker...
Hon ville väl bara fira sin egen sjumånadersdag.
Äter fralla Älskar att läsa precis som sin mor
Jagar dammsugaren Påkommen med att stjäla tv-kontrollen
Nya Bvc
Idag är det måndag, alltså ockå vår första träff med nya bvc och nya sköterskan Lotta.
Tesse följde med idag som stöd och det va jätteskönt. Vad skulle jag göra utan henne?
Vilken underbar bvc-skönterska! Jag känner mig mycket lugnare kring både vikt och mat-situationen efter besöket.
Vi satt där i över en timma och pratade och inte en enda gång kände jag mig stressad över att vi satt där så länge.
Tiden bara flög iväg och Majken va på gott humör, hon kröp runt på hennes skrivbord och drog i alla pennor och papper, ja det mesta som kom i hennes väg. Hade hon fått bestämma hade nog datorn varit ganska paj nu.
Jag är så nöjd jag kan bli, jag har mycket bättre personkemi med Lotta och det känns toppen!
Tesse följde med idag som stöd och det va jätteskönt. Vad skulle jag göra utan henne?
Vilken underbar bvc-skönterska! Jag känner mig mycket lugnare kring både vikt och mat-situationen efter besöket.
Vi satt där i över en timma och pratade och inte en enda gång kände jag mig stressad över att vi satt där så länge.
Tiden bara flög iväg och Majken va på gott humör, hon kröp runt på hennes skrivbord och drog i alla pennor och papper, ja det mesta som kom i hennes väg. Hade hon fått bestämma hade nog datorn varit ganska paj nu.
Jag är så nöjd jag kan bli, jag har mycket bättre personkemi med Lotta och det känns toppen!
På måndag!
Då ska vi få träffa vår nya barnmorska på vårt nya BVC.
Hon ringde och det kändes hur bra som helst! Väldigt lätt att prata med och väldigt tillmötesgående.
Jag ser fram mot vårt första möte, att äntligen få ordentliga svar (eller tips) på olika saker som jag har funderingar över. Främst är det väl matsituationen just nu.
Nötet som svarade när jag ringde för att be gamla BVC skicka över journalerna till nya är nästan bortglömd nu.
Fortfarande irriterar jag mig lite på hennes nyfikenhet om varför jag ville byta BVC och hennes enda kommentar vad jag än sa: "-Då antecknar jag det, här."
Hon skulle tom anteckna att jag inte ville förklara för min barnmorska varför jag ville byta och att jag inte ville att hon skulle ringa upp mig!
Antecka det du!
Jag har väl ingen som helst anledning att redogöra för dem om varför jag vill byta bvc?
För min del räcker det med att jag gått därifrån besviken och ledsen i princip varje gång.
Som sagt: Måndag it is!
Kommer uppdatering sen!
Hon ringde och det kändes hur bra som helst! Väldigt lätt att prata med och väldigt tillmötesgående.
Jag ser fram mot vårt första möte, att äntligen få ordentliga svar (eller tips) på olika saker som jag har funderingar över. Främst är det väl matsituationen just nu.
Nötet som svarade när jag ringde för att be gamla BVC skicka över journalerna till nya är nästan bortglömd nu.
Fortfarande irriterar jag mig lite på hennes nyfikenhet om varför jag ville byta BVC och hennes enda kommentar vad jag än sa: "-Då antecknar jag det, här."
Hon skulle tom anteckna att jag inte ville förklara för min barnmorska varför jag ville byta och att jag inte ville att hon skulle ringa upp mig!
Antecka det du!
Jag har väl ingen som helst anledning att redogöra för dem om varför jag vill byta bvc?
För min del räcker det med att jag gått därifrån besviken och ledsen i princip varje gång.
Som sagt: Måndag it is!
Kommer uppdatering sen!
Skönaste sovstilen
Igårkväll när jag skulle gå och lägga mig finner jag Majken i denna underbara sovställning!
Kan inte annat än att smälta!
Coctail
Idag har vi har köpt stora nappar till stora tjejen!
Nu är det napp i hela ansiktet igen ;)
Hon gillar dem iallfall och de gamla småbebisnapparna ska slängas efter hand.
Kanske låter töntigt men det är både en glädje och en sorg när det händer nya saker.
Man är överlycklig för att de kan krypa, stå, jollra, ha större napp/kläder/skor men samtidigt är det en sorg.
En sorg för att tiden går så fort, för att man inte hinner med, för att man snart måste lämna sitt barn på dagis.
Lämna sitt barn i någon annans händer nästan hela dagarna.
Någon ska uppfostra mitt barn. Någon ska få träffa henne fler timmar om dagen än jag. Någon ska gulla med henne när jag måste skaffa cash.
Fy vad jag inte vill det!
Det har varit ett par riktigt kämpiga kvällar och nattningar i några dagar nu.
Vi har trilskats i flera timmar varje kväll och jag har varit lika slut som hon när hon väl däckat.
Ikväll va det samma visa så efter två timmar gjorde jag en coctail på persikasmootihe och flytande alvedon.
En halvtimme senare sover lilla Loppan.
Så nu är ju den stora frågan: Varför har jag inte gjort denna underbara coktail tidigare?
Förmodligen är det tänderna (?) som spökar igen. Hon har varit alldeles blöt av svett så lite feber också kanske?
Nåja, det är alltid lätt att vara efterklok, nu sover hon iallafall som den prinsessa hon är.
Prinsessan
Nu är det napp i hela ansiktet igen ;)
Hon gillar dem iallfall och de gamla småbebisnapparna ska slängas efter hand.
Kanske låter töntigt men det är både en glädje och en sorg när det händer nya saker.
Man är överlycklig för att de kan krypa, stå, jollra, ha större napp/kläder/skor men samtidigt är det en sorg.
En sorg för att tiden går så fort, för att man inte hinner med, för att man snart måste lämna sitt barn på dagis.
Lämna sitt barn i någon annans händer nästan hela dagarna.
Någon ska uppfostra mitt barn. Någon ska få träffa henne fler timmar om dagen än jag. Någon ska gulla med henne när jag måste skaffa cash.
Fy vad jag inte vill det!
Det har varit ett par riktigt kämpiga kvällar och nattningar i några dagar nu.
Vi har trilskats i flera timmar varje kväll och jag har varit lika slut som hon när hon väl däckat.
Ikväll va det samma visa så efter två timmar gjorde jag en coctail på persikasmootihe och flytande alvedon.
En halvtimme senare sover lilla Loppan.
Så nu är ju den stora frågan: Varför har jag inte gjort denna underbara coktail tidigare?
Förmodligen är det tänderna (?) som spökar igen. Hon har varit alldeles blöt av svett så lite feber också kanske?
Nåja, det är alltid lätt att vara efterklok, nu sover hon iallafall som den prinsessa hon är.
Prinsessan
Vår resa
Sista bilden på magen v 39+5
Några minuter gammal.
Den 14 februari 2010. Den lyckligaste dagen i mitt liv.
Majken 1 månad gammal.
En av de första gångerna hon låg en längre stund under babygymmet.
.3 månader gammal, hon hade fortfarande ganska mycket mörkbrunt hår på huvudet.
5 månader gammal. Nu hasar hon sig framåt, vänder sig utan problem på båda håll.
Favoritleksaken är nycklarna.
Idag:
Majken är 6½ månad.
Älskar fortfarande sin gåstol, kryper lika fort som en galopperande häst, reser sig upp mot saker, har en vilja av stål.
Hon hatar pureér som inte smakar frukt men älskar gröt, smoothie och välling.
Att bada funkar bättre och bättre, idag gick det snabbt och lätt och endast ett gallskrik. Fast nu har vi å andra sidan övat på att bada i över ett halvår.
Skam den som ger sig!
Älskade "lilla" Majken.
Kan inte fatta att det har gått så fort, sitter och tänker tillbaka på de senaste halvåret och förundras över hur du har utvecklats och lärt dig saker, i en rasande takt.
Jag utvecklas också, jag har sett nya sidor hos mig själv och är inte alls samma människa som innan du kom till världen.
Jag älskar dig av hela mitt hjärta.
Jag har inte bara fått världens underbaraste dotter utan också världens bästa vän.
När vi skulle fika första gången va jag negativ och hoppades att det inte skulle bli krystat och jobbigt.
Jag minns det som igår.
Sedan insåg jag (vi?) att vi hade mycket mer gemensamt än vad jag någonsin kunde tro, vi va inte alls så olika som jag hade fått för mig.
Det är guld värt att ha en vän som dig. Du finns där för oss hela tiden, jag känner att jag kan prata om allt med dig.
I din närvaro kan jag vara Helena, precis som jag är...inga konstigheter.
Du, din karl och er dotter känns nästan som "min lilla familj".
Jag älskar er!
Dags att gå vidare
Det va inte så mycket poäng med att vara en stolt mamma och skryta på BVC idag...
När jag sa att Majken kunde krypa svarade hon "-Nu överdriver mamma."
Sedan fortsatte det i samma anda, jag gick dit positiv och kom därifrån ledsen, besviken och utan svar på allla mina frågor.
Barnläkaren va också där idag och frågade lite frågor och satt och såg allmänt stressad ut.
"-Vänder hon sig?"
"-Ja, hon vände sig första gången på sin dopdag....för tre månader sedan!"
Han tittar på mig som om jag inte vore riktigt klok.
Jag vet inte riktigt vad de tror men det va uppenbart att ingen av dem trodde på vad jag sa.
Varför i hela friden skulle jag hitta på något sånt? Vem skulle det gynna?
Jag vågade inte ens berätta att hon ställt sig upp själv en gång också, jag som är så stolt och så får jag inte ens dela med mig av min lycka?
Jag känner mig misstrodd och besviken, får inga bra svar.
Istället för att känna mig lyft när jag går därifrån känner jag mig tyngd och undrar hur rätt eller fel jag har egentligen.
Hur som helst så hade Majken iallafall en längd på 65 cm nu och en vikt på 7700g.
Det blev inget Boeltest heller idag, det va visst inte förrän barnet är åtta månader.
Skulle så gärna ha gjort det idag för att visa dem att Majken kan det redan nu! Fast hon "bara" är sex månader.
Nu blir det byte till ett annat bvc, jag har fått nog!
När jag sa att Majken kunde krypa svarade hon "-Nu överdriver mamma."
Sedan fortsatte det i samma anda, jag gick dit positiv och kom därifrån ledsen, besviken och utan svar på allla mina frågor.
Barnläkaren va också där idag och frågade lite frågor och satt och såg allmänt stressad ut.
"-Vänder hon sig?"
"-Ja, hon vände sig första gången på sin dopdag....för tre månader sedan!"
Han tittar på mig som om jag inte vore riktigt klok.
Jag vet inte riktigt vad de tror men det va uppenbart att ingen av dem trodde på vad jag sa.
Varför i hela friden skulle jag hitta på något sånt? Vem skulle det gynna?
Jag vågade inte ens berätta att hon ställt sig upp själv en gång också, jag som är så stolt och så får jag inte ens dela med mig av min lycka?
Jag känner mig misstrodd och besviken, får inga bra svar.
Istället för att känna mig lyft när jag går därifrån känner jag mig tyngd och undrar hur rätt eller fel jag har egentligen.
Hur som helst så hade Majken iallafall en längd på 65 cm nu och en vikt på 7700g.
Det blev inget Boeltest heller idag, det va visst inte förrän barnet är åtta månader.
Skulle så gärna ha gjort det idag för att visa dem att Majken kan det redan nu! Fast hon "bara" är sex månader.
Nu blir det byte till ett annat bvc, jag har fått nog!
Soffmys
Blåst och trist väder innebär mycket soffmys!
De senaste två dagrarna har det i princip varit storm och vi har inte varit ute mer än nödvändigt.
Jag har insett att jag måste ta tillvara på mysstunderna för redan nu vill Majken utforska mer och mysa mindre.
Min älskade unge håller på att bli stor, hon kryper nu från vardagsrummet till köket i en rasande fart för att leka med katternas vatten och mat.
Mindre kul tycker jag men sålänge hon inte upptäcker kattlådan är jag glad.
Om jag står och diskar försöker hon resa sig mot mina ben. Gåtstolen är fortfarande kul men det är förståss snäppet roligare att få krypa runt och dra i allt som kommer i hennes väg.
Imorgon ska vi på 6månaderskontroll på bvc, ska bli kul och se hur mycket hon väger och hur lång hon har blivit.
Hon ska göra Boeltest(?) och vi ska "skryta" lite om hur duktig och stark Majken är.
Ja, man får faktiskt skryta lite när man är världens stoltaste mamma!
Stolt
För ungefär två veckor sedan skrev jag ett inlägg om hur Majken lyckats sätta sig upp i spjälsängen helt själv.
Jag va så stolt!
Idag vaknar jag och finner det här:
Hur gick detta till? Vem lärde henne detta och när?
Till min stora lycka upplevde jag precis samma stolta glada känslor nu på morgonen som jag gjorde när hon hade satt sig upp själv.
Go Majken!
ps. Du vet väl att du "bara" är precis fyllda 6 månader Majken? /Puss din stolta mamma
Jag va så stolt!
Idag vaknar jag och finner det här:
Hur gick detta till? Vem lärde henne detta och när?
Till min stora lycka upplevde jag precis samma stolta glada känslor nu på morgonen som jag gjorde när hon hade satt sig upp själv.
Go Majken!
ps. Du vet väl att du "bara" är precis fyllda 6 månader Majken? /Puss din stolta mamma
Hurra!
Idag är det exakt ett halvår sedan mitt liv förändrades totalt.
Den 14:e februari kom det finaste som finns, min dotter.
Majken är 6 månader idag, Hurra hurra hurra!
Majken "kryper" och är en stor tjej.
Hon äter 2 fasta mål om dagen och klagar så fort maten inte smakar sött.
Hon går när man håller henne i händerna. Hon går med stora kliv, fort ska det gå!
Hon sover oftast hela nätter och låter mig slumra till halvåtta i princip varje dag. (Lite läskigt men nästan alltid när Majken väcker mig står klockan på 07:41.)
Hon är redan en bestämd ung dam precis som sin mor.
Hon är mitt allt!
Den 14:e februari kom det finaste som finns, min dotter.
Majken är 6 månader idag, Hurra hurra hurra!
Majken "kryper" och är en stor tjej.
Hon äter 2 fasta mål om dagen och klagar så fort maten inte smakar sött.
Hon går när man håller henne i händerna. Hon går med stora kliv, fort ska det gå!
Hon sover oftast hela nätter och låter mig slumra till halvåtta i princip varje dag. (Lite läskigt men nästan alltid när Majken väcker mig står klockan på 07:41.)
Hon är redan en bestämd ung dam precis som sin mor.
Hon är mitt allt!
Glädjebilder
Bjuder på lite bilder på min underbara tös. Jag blir så glad när jag ser dem, riktiga glädjebilder!
Mellan varven har hon lyckats få till riktigt sköna leenden trots att tänderna spökar idag igen.
Hon är verkligen envis min lilla tjej, inte ens tänderna ska få knäcka henne! (åtminstonde inte hela dagen)
Hon gillar verkligen spegeln som jag satt upp till henne, hon ger till och med sig själv pussar!
Gött o digga sig själv så mycket!
Vem bestämmer vilken sida av nappen som ska vara i munnen?
Dumt med regler tycker Majken och bestämmer helt själv att den är godast på "fel" håll.
Tack!
Vid lunch när Majken kom hem grät jag en skvätt till, fan va blödig man e.
Som jag hade saknat henne!
Självklart hade moster Linda skämt bort henne med en fin bitring och en ny speldosa eftersom katten bitit sönder den andra.
Hon är nog världens mest bortskämda!=)
Även Linda hade haft problem vid matningen eftersom hon har ont i munnen så resten av dagen har faktiskt blivit ersättning för Majkens del. Hon klagar inte och hon får ändå i sig den näring hon ska.
Hon har varit på betydligt bättre humör på eftermiddagen och vi har busat massor med Clara.
Dagen blev hur bra som helst, jag känner mig fortfarande trött men inte alls på samma sätt.
Trötta är väl alla föräldrar men det är skillnad på att vara trött och vara riktigt slutkörd.
Tack snälla moster Linda för pausen och presenterna!
Som jag hade saknat henne!
Självklart hade moster Linda skämt bort henne med en fin bitring och en ny speldosa eftersom katten bitit sönder den andra.
Hon är nog världens mest bortskämda!=)
Även Linda hade haft problem vid matningen eftersom hon har ont i munnen så resten av dagen har faktiskt blivit ersättning för Majkens del. Hon klagar inte och hon får ändå i sig den näring hon ska.
Hon har varit på betydligt bättre humör på eftermiddagen och vi har busat massor med Clara.
Dagen blev hur bra som helst, jag känner mig fortfarande trött men inte alls på samma sätt.
Trötta är väl alla föräldrar men det är skillnad på att vara trött och vara riktigt slutkörd.
Tack snälla moster Linda för pausen och presenterna!
Ensam
Jag är hemma....ensam.....
Majken blev hämtad av sin moster när hon lämnat sina egna ungar på daigs.
Det är både jobbigt och skönt att vara ensam.
Jag har hunnit duscha utan stress, städa, rensat bland Majkens leksaker (med tårar i ögonen) och sitta på balkongen och dricka kaffe i min ensamhet.
Lugn och ro, bara vinden och fågelkvittret som sällskap.
Jag började gråta direkt de körde iväg men jag behöver verkligen en paus. Jag kan inte vara utan henne men samtidigt behöver jag andas. Majken har tandvärk och är kinkigare än vanligt.
Väldigt svårflörtad....
Hon har alltid haft nära till ett skratt nu är hon nära gråt mest hela tiden.
Min lilla Prinsessa har ont och jag bryter ihop totalt när jag inte kan trösta henne och tycker att det är jättejobbigt.
Frustrerad mamma=frustrerad bebis.
När hon kommer hem igen har jag förhoppningsvis nya krafter, saknar henne så! Hon har varit borta i tre timmar nu. Tre timmar som jag i och för sig hunnit massor på och det är skönt. Fantastiskt vad fort man kan göra saker när man inte blir avbruten hela tiden.
Det finns inget som är så underbart men även kräver massor jobb än att vara mamma, någon gång har min mamma sagt (säkert alla andra mammor med) att "-Du kommer förstå det när du får egna barn."
Det är så sant. Nu kan jag förstå hur en mamma känner gentemot sitt barn, varför man gör och säger vissa saker.
För att skydda det finaste som finns i hela världen.
Majken blev hämtad av sin moster när hon lämnat sina egna ungar på daigs.
Det är både jobbigt och skönt att vara ensam.
Jag har hunnit duscha utan stress, städa, rensat bland Majkens leksaker (med tårar i ögonen) och sitta på balkongen och dricka kaffe i min ensamhet.
Lugn och ro, bara vinden och fågelkvittret som sällskap.
Jag började gråta direkt de körde iväg men jag behöver verkligen en paus. Jag kan inte vara utan henne men samtidigt behöver jag andas. Majken har tandvärk och är kinkigare än vanligt.
Väldigt svårflörtad....
Hon har alltid haft nära till ett skratt nu är hon nära gråt mest hela tiden.
Min lilla Prinsessa har ont och jag bryter ihop totalt när jag inte kan trösta henne och tycker att det är jättejobbigt.
Frustrerad mamma=frustrerad bebis.
När hon kommer hem igen har jag förhoppningsvis nya krafter, saknar henne så! Hon har varit borta i tre timmar nu. Tre timmar som jag i och för sig hunnit massor på och det är skönt. Fantastiskt vad fort man kan göra saker när man inte blir avbruten hela tiden.
Det finns inget som är så underbart men även kräver massor jobb än att vara mamma, någon gång har min mamma sagt (säkert alla andra mammor med) att "-Du kommer förstå det när du får egna barn."
Det är så sant. Nu kan jag förstå hur en mamma känner gentemot sitt barn, varför man gör och säger vissa saker.
För att skydda det finaste som finns i hela världen.
Träning
Idag har vi haft krypträning så det står härliga till!
På med de fina kryp-byxorna och öva, öva, öva.
Hon sitter stadigt utan stöd nu och är även halvvägs upp till att kunna sätta sig själv när hon ligger på magen.(!)
Hon ska såklart krångla med sina nycklar samtidigt som hon försöker få ihop hur hon ska göra med sina armar och ben, inte konstigt man blir lite grinig.
Vid ett flertal tillfällen skrattade jag gott när hon for ut åt sidorna med armar och ben som bambi på hal is.
Efter lite mys och tröst i mammas famn är hon igång igen och kravlar över mina ben. Denna damen ger sig inte i första taget!
Jag är väldigt imponerad av hennes starka vilja.
Men såklart trivs hon fortfarande allra bäst i sin älskade gåstol.
Hon jublar, skriker och skrattar, biter i sin röda telefon och far runt och jagar katten.
Älskade unge!
Tänderna besvärar den stackaren mycket nu...vi har haft en riktig kamp att få ro flera kvällar i streck nu och Majken är inte riktigt lika glad som innan. Hon tappar humöret lättare och är mer svårflörtad än innan.
Dessutom sover hon inte lika mycket på dagarna längre vilket jag har svårt att anpassa mig till.
Jag behöver den korta pausen även om det bara är 20 minuter som hon slumrar, men det är bara att inse att hon börjar bli stor nu och förändringarna kommer vara många framöver.
Kämpiga dagar eller ej så älskar jag min lilla Loppa över allt annat!
Snart är hon ett halvår.....ett halvår!!! Herregud, vart tog ett halvår vägen?
