Ellos

Just nu älskar vi Ellos! Majken fick pyjamas 2-pack för 99:- och en lurvjacka för 89:- Kan det bli bättre? Majken provade mer än gärna sina nya kläder och visste inte riktigt vad hon skulle välja att ha på sig för hon älskade allt sa hon. Till slut valde hon att sova i de långa pyjamasbyxorna och tröjan med ansiktet på. Hon va lite arg att hon inte fick sova i sin lurvjacka men jag lovade att hon skulle få ha den som kofta på dagis imorgon istället. Pippiskorna anlände också men de fick varken ses eller provas för de ska ju ges i påskägget. Blir hon lika glad för skorna som för kläderna så kan man iallafall känna att man lyckats. Jag tjuvkikade på dem och det ser faktiskt ut som att jag lyckats, både med val av storlek och färg. Låt det bli påsk nu!
Mamman i huset fick ett nytt fint nattlinne sen hittade jag inte mer som va intressant. Varför är det alltid enklare att handla till Majken? Jag hittar alltid en massa fint till henne men sällan något till mig själv fast det är jag som behöver nya kläder och skor.

Pippi

Påskägget detta året kommer innehålla dessa godnigar.
Hoppas lillfisen blir lycklig!
Tycker det är bättre att ägget innehåller något nyttigt eftersom det blir så många godisägg iallafall från andra.

Min favoritplats

Dags för näst sista rubriken från Pepp-listan: Min favoritplats. Soffan är alltid en skön plats att vara på, sängen med....naturen har sina fina speciella platser där man gärna vill vara. Men egentligen är inte min favoritplats en fast plats utan den är där de jag älskar är. Om min dotter, min fästman och mina vänner är här då vill jag vara här. Är de där vill jag vara där med dem. Svårare än så va det inte att välja favoritplats!

Onsdag

Som vanligt bjuder en onsdagkväll efter alla sysslor på soffhäng och Grand designs på kanal 9 kl 9.
Ikväll blir det en stor soffa helt för mig själv på gott och ont.
Samtidigt som det är lite skönt med egentid så saknar jag min andra halva otroligt mycket.
Imorgon är det ett halvår sedan det blev allvar mellan oss, tiden har gått så otroligt fort och redan från första början har allt känts så självklart.
Det ska vara jag och Jimmy så är det bara.
Även mellan Majken och Jimmy har allt gått som på räls hela vägen, jag kunde inte önskat mig mer.

Lycka!

Jag har fått anmält flytten till elbolagen nu ikväll och även mailat telia om flytten. Ett steg närmre mot vårt genemsamma hem om ett par månader.
Ännu ett steg närmre vårt nya vardagsliv. Det känns underbart!
Så i det stora hela gör det inte så mycket att jag sitter ensam ikväll och kollar på Grand designs, jag kommer ha sällskap varje onsdag efter flytten. Varje måndag, tisdag, torsdag, fredag, lördag och söndag med för den delen.

Så vad är en ensam onsdag då i det stora hela?

Det här får mig att gråta

Kommer ni ihåg listan som skulle få mig lite mer peppad?
Efter en lång väntan kommer nu nästa inlägg från listan som bara skulle ta 13 dagar att avverka.
 
Det här får mig att gråta:
 
*Frustration!
*Saker jag inte kan göra något åt eller saker som jag inte vet hur jag ska lösa.
*Att känna sig maktlös och ensam gör att jag vill gråta.
*När man känner sig liten och obetydlig är det lätt att tårarna tränger igenom.
 
Det finns mycket som får mig att gråta.
Inte alltid av ilska, ibland gråter jag för att jag är lycklig. När hela kroppen bara spritter av glädje då är det riktigt härligt att gråta!
Att gråta behöver verkligen inte bara vara en sak som är förknippat med negativa och tråkiga saker.
 
Att gråta kan vara en fin sak i mina ögon.
Fast jag alltid fått höra att jag gråter för mycket så kan jag inte sluta tycka att gråt är en bra grej.
Det är ett bra sätt att få ut känslor som annars skulle vara instängda och ge mig ett förfärligt humör.
All min ilska kommer alltid i tårar.
 

Prinsessor

Prinsessor är vi allihopa!
 
 

Katt-tunneln

Vem har sagt att man ska vara katt för att leka med katt-tunneln?
Dessutom mycket praktiskt då man vet var barnet har sina små nyfikna fingrar!

Till dig Carina!

Efter önskemål kommer här ett inlägg, så känn dig ärad Carina och håll i hatten för det kanske kommer fler såsmåningom!

Vet inte vart tiden tar vägen, det är alldeles för längesedan man satt vid datorn överhuvudtaget.
Dagarna fylls med arbete och eftermiddagar och kvällar ägnas oftast hemma med Majken och Jimmy.
Kanske så som de flesta familjer har det?
Tidigare flängde vi runt bra mycket mer än nu och hälsade på folk efter jobb och dagis men idag kan jag inte förstå hur jag orkade hålla på så.
Vi cyklade direkt från dagis och hem till någon, där satt vi till klockan va runt 18 och då cyklade vi hem igen.
Majken fick sova nästan direkt och jag landade i vanlig ordning i soffan med datorn i knät och tvn som sällskap.

Idag ser det lite annorlunda ut, idag hinner vi laga ordentlig mat varje dag, vi hinner leka lite och framförallt hinner vi varva ner innan det är dags att sova.
Jag har bytt ut datorns sällskap mot det finaste sällskap man kan få. Jimmys.
 
Det enda som jag tycker är jobbigt idag är det dåliga samvetet jag har gentemot vännerna som jag inte träffar alls lika ofta som innan.
Vi tycker inte om er mindre än innan men jag har insett att Majken måste få gå först. Nu i efterhand känns det inte rätt att flänga runt så mycket och knappt vara hemma alls annat än när man ska sova.
Så kära vänner, ni är saknade men för Nordbergs del  är det omprioriterat och ni är hjärtligt välkomna hit om ni tycker att det tar på tok för lång tid för oss att komma till er.
Kanske kan det vara så att Helena tyckte det va jobbigt att komma hem till "ensamheten" varje dag? Kanske flydde jag lite genom att aldrig vara hemma?
 
 

Längtar till sommaren.

Jag längtar till sommaren. Obeskrivligt mycket.
Inte bara för att jag är vedervärdigt trött på vinter, kyla, förkylningar och feber men för att vi den första juni flyttar in i en sprillans ny lägenhet!
2013 skulle ju bli ett bra år jag kände det på mig.
Det känns för tillfället som en evighet till juni när vi äntligen blir sambos och får flytta in i den nya lägenheten.
Varje dag när vi går till dagis ser vi huset som vi ska bo i och längtar tills den stora dagen är kommen och huset stårt färdigbyggt.
Majken vet om att hon ska få ett nytt rum och hon har bestämt att hon ska ha färgerna rosa och lila.
Såklart, det har ju varit stående favoritfärger länge nu så jag har lovat henne att hon ska få rosa och lila om hon vill ha det.
Det ska bli så fantastiskt kul, mitt hjärta spritter av lycka!
På kvällarna drömmer vi oss bort vid datorn och olika möbelsidor där vi disskuterar hur vi vill att vårt gemensamma hem ska se ut.
En hel del av mina saker jag har idag kommer följa med men det ska köpas en hel del nytt också så vi bygger vårt hem och inte bara flyttar med alla mina saker som jag redan har.
Min plan är att jag ska ta ut lite mammaledighet nån vecka innan flytt och vara hemma och packa och rensa i lugn och ro.
Förhoppningsvis kan Majken få vara på dagis ett par timmar om dagen då om jag pratar med dem i god tid.
Fytusan vad kul detta är!
Lycka!

2013

En bra bit in på 2013 är jag mer övertygad än någonsin att det är mitt år.
Eller snarare vårt år!
Året kunde inte fått en bättre start och jag väntar med spänning på vad som komma skall!

Det här får mig att må bättre.

 
 

Svettigt!

Jag har haft det svettigt men roligt idag!
 

Det här upprör mig

Vart ska man börja?
Stort eller smått?
 
Det här upprör mig:
*Larmsignalen på mobilen
*Människor som bara pratar inte lyssnar
*Egoister
*Skitsnack
*Hänsynslösa grannar
*Sömnlösa nätter
*När jag inte hinner vad jag vill hinna med
*När cocacolan är slut
*Orättvisa
 
Det är små och stora saker som gör mig upprörd.
Alla blir upprörda, mer eller mindre, ofta eller sällan.
 
Allt är relativt!

Detta ångrar jag

Man ska väl inte ångra något?
Bara lära sig till nästa gång!
 

I min handväska

Det som inte får plats i fickorna hamnar i handväskan!
Vintertid får jag plats med det jag behöver i fickorna med sommartid brukar man hitta en del knasiga saker.
Jag bara samlar på mig saker som jag bär runt och sen klagar man på att väskan väger två ton.
Jag har helst inte någon väska om jag får bestämma.
Fickorna rensas oftare eftersom det inte får plats lika mycket i dem som det gör i en väska.
Trots detta kan fickorna mellan varven också väga runt två ton...
 
Oftast innehåller min väska: (om jag nu har nån)
 
*Hemnycklar
*Jobbnycklar
*Kvitto till förbannelse
*Plånbok
*Headset till telefonen
*Blöja
*Våtservetter
*Huvudvärkstabletter
*Penna
*Halstabletter
*Lösa mynt
*Gummiband
*klämmor
*Extrabyxor/trosor till Majken
*Hårnål
*Diverse handlelappar och kom ihåg lappar
*Mobil
 

Min tro

Denna rubriken kändes lite jobbig att skriva om....
Jag vet inte riktigt vart jag har min tro.
Jag har jobbat i kyrkan, både som anställd och som volontär. Någonstans inom mig trodde jag något...en annan del av mig tyckte att det va befängt och ganska långsökt.
 
Jag brottades mycket med det och kan än idag fundera över om jag faktiskt tror/trodde eller om det bara va en sån härlig gemenskap jag kände bland dessa fantastiska människor som jobbade och hängde där.
 
Jag har alltid varit faschinerad över människor som fullt och fast tror på något större.
De är övertygade och verkar va väldigt nöjda med sig själva och sitt beslut att det är bergsäkert att det finns en högre kraft som vakar över oss.
Jag har många gånger önskat att jag kunde va en av dessa människor, skulle livet vara enklare om jag verkligen trodde på det?
Jag vill gärna tro på "något", det måste väl finnas en anledning att vi är här?

Allting kan väl inte bara vara slump? Eller?
Ännu en gång skenar tankarna iväg som så många gånger förut och inte heller denna gången blir jag ett dugg klokare.
Fast det är kanske inte meningen att jag ska fatta heller?
 
Fast jag sitter här och inte vet vad jag tror så skulle jag aldrig någonsin kunna slänga alla böcker, dikter, papper och läger-arbeten från denna tiden.
Alla kyrk-grejjer är en av de få sakerna som alltid följt med mig vareviga gång jag flyttat och det vill jag lova är många gånger.
 
Det är nog inte meningen att jag ska fatta.
 
 

Ett ögonblick

Det finns många ögonblick som jag aldrig kommer glömma men det största ögonblicket av dem alla är utan tvekan Majkens födelsedag!
Jag kommer aldrig någonsin glömma den lyckan jag kände när Majken va född och låg på mitt bröst. Pytteliten, kladdig och skrynklig. Jag själv va totalt utmattad men ändå på något konstigt vis helt upprymd och inte alls trött.
 
Jag blev livrädd när de sa att jag inte skulle åka hem denna mörka februarikvällen, de sa att inatt kommer du få ditt barn. Det blir ett allahjärtansdagsbarn!
Jag tjöt mest att jag ville hem igen och att jag hade ont.
 
Timmar senare av förvirring och smärta kom älskade Majken. 02.58 på natten va det plötsligt över.
Jag har en del minnesluckor från denna kvällen som min syster fyllt i åt mig, när folk frågar kan jag svara att det gjorde jävligt ont och att det är det värsta och bästa natten i hela mitt liv.
 
Ett ögonblick jag aldrig kommer glömma.
Du va det finaste i mitt liv redan innan du föddes och du är det finaste än idag.
Älskade unge!
 

Min bästa vän

Det är kanske inte så svårt att lista ut för er som känner mig att detta inlägget kommer handla om allas vår älskade Martina!
 
Martina och jag har hängt ihop sedan sommaren när vi va 15 år gamla, vi träffades på den stora dammiga åkern en tidig morgon när vi skulle sommarjobba hos en lokal bonde.
Det är 13 år sedan och vi hänger fortfarande ihop, vi har haft våra ups and downs men alltid alltid kommer vi båda fram till att vi inte kan vara utan varandra.
 
Tyvärr har vi bott långt i från varandra de senaste åren men oavsett om vi bara ses någon gång per år så är det som om vi sågs igår.
Det är underbart att ha en sån vän, Martina kommer alltid betyda något alldeles speciellt för mig.
Underbara Martina, jag saknar dig!
 
Man hinner med mycket på 13 år, vi har hunnit med alla tonårs och pojkvänsproblem och faser, sedan flyttade vi till Göteborg och blev lite mer vuxna. (?)
Helt plötsligt sitter man här har och har blivit vuxen "på riktigt"  det är numer barn, sambos, universitet och jobb som gäller och är de större samtalsämnena när man ses eller hörs.
Jag tror och hoppas att vi kommer uppskatta varandra lika mycket om ytterligare 13 år.
En sån fantastisk vän som Martina växer inte på träd!
 
 
 

Min dag

Det gick ju sädär att blogga varje dag trots listan som skulle peppa mig.
Det har helt enkelt varit för mycket annat som kommit emellan.
Dagarna springer fortare än någonsin och jag föundras över att de känns som att tiden går ännu fortare denna veckan än förra.
Är det möjligt?

Min dag har iallafall varit helt okej.
Det är aldrig kul att snooza lite för länge och sedan få slänga på barnet kläder samtidigt som man halsar kaffet som är lite för varmt.
I samma stund som jag försöker få med mig allt och tänka igenom om alla morgonens rutiner är genomförda så tittar jag in i vardagsrummet och ser karln ligga kvar i soffan.
Så avundsjuk jag blir när jag måste iväg men han kan ligga och dra sig och somna om!
Morgonmänniska kommer jag aldrig bli. Aldrig.
Jag har jobbat och som vanligt en fredag handlar jag med mig godis hem till Majken.
Jag hämtar en överlycklig Majken som vet att det är fredag och att mamman i huset har köpt med sig sötsaker hem.
Vi skyndar hem och öppnar den stora påsen med onyttigheter, sätter i gång Pippi på dvdn och slänger oss i soffan.
Det är fredagsmys det!

Senare ikväll blir det grillade revben och potatisgratäng, vi väntar på att karln ska sluta jobba så vi kan fredagsmysa lite allihopa också.
Förhoppnigsvis avslutas min dag med massage i ryggslutet för min rygg är helt körd och mår inte så särsklit bra just nu.
Det har blivit värre och värre alltt eftersom arbetsdagarna har gått så det är tur att det är helg nu så vi får vila oss lite.
Ha en bra helg!

Vad är kärlek?

Kärlek för mig är när man kan vara sig själv med någon.
När man ler bara av tanken på denna personen. När man är sådär löjligt nöjd och känner sig komplett.
 
Kärlek är att trivas och må bra ihop, att vara villkorslöst älskad och villkorslöst älska.
 
Kärlek är skratt, kärlek är ett band som jag inte riktigt kan beskriva bara känna.
 
Kärlek är de där små extra sakerna, som att öppna smörasken och hitta ett fint konstverk.
 
Kärlek är när man inte behöver säga vad man menar eller tänker på, den andre fattar det bara man ger en blick.
 
Det är kärlek.♥
 
 
 
RSS 2.0