Ellos

Just nu älskar vi Ellos! Majken fick pyjamas 2-pack för 99:- och en lurvjacka för 89:- Kan det bli bättre? Majken provade mer än gärna sina nya kläder och visste inte riktigt vad hon skulle välja att ha på sig för hon älskade allt sa hon. Till slut valde hon att sova i de långa pyjamasbyxorna och tröjan med ansiktet på. Hon va lite arg att hon inte fick sova i sin lurvjacka men jag lovade att hon skulle få ha den som kofta på dagis imorgon istället. Pippiskorna anlände också men de fick varken ses eller provas för de ska ju ges i påskägget. Blir hon lika glad för skorna som för kläderna så kan man iallafall känna att man lyckats. Jag tjuvkikade på dem och det ser faktiskt ut som att jag lyckats, både med val av storlek och färg. Låt det bli påsk nu!
Mamman i huset fick ett nytt fint nattlinne sen hittade jag inte mer som va intressant. Varför är det alltid enklare att handla till Majken? Jag hittar alltid en massa fint till henne men sällan något till mig själv fast det är jag som behöver nya kläder och skor.

Världens sötaste Pippi!

Majken har under en längre tid haft pippi på Pippi!
Till hennes stora lycka fick hon Pippikläder av mormor när hon fyllde 3 år.
Världens sötaste!
"Jag heter inte Majken mamma, jag heter PippiMajken!"

Katt-tunneln

Vem har sagt att man ska vara katt för att leka med katt-tunneln?
Dessutom mycket praktiskt då man vet var barnet har sina små nyfikna fingrar!

Flätor

En väldigt bestämd dam:
"Det är inte tottar!! Det är flätor, samma lika Pippi!!"

3-års-trots

Visst är det svårt o tro att denna charmiga glada tjej kan göra mamman till ett vandrande åskmoln?
Jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen mellan varven, jag vet inte hur många gånger per dag jag får sätta mig ner och räkna till tio.
Denna älskade lilla unge tror att allt blir bra om man bara säger "kompis mamma, flåt".
 
Först lär man barnen hur viktigt det är att säga förlåt men ofta förstår de inte innebörden av ordet.
Kanske är ordet förlåt ett magiskt litet ord för en snart treårig tjej som fixar allt på ett kick igen?
Då kanske man kan skrika och vara hur olydig man vill?
Hur gör man för att få de små att förstå innebörden av ordet förlåt?
Jag vet att barn trotsar och jag vet att de testar gränser det är en del av utvecklingen, men hur mycket kan man egentligen "lindra" trotsen?
Hur gör ni andra när utbrotten och skriken blir för mycket? Kanske kan jag åtminstonde lindra min egen frustration om jag nu inte kan lindra hennes?

Veckans husmus

Veckans husmus är *bababadaaaaaa* Majken!
Denna veckan fick Pippi, ryggsäcken och dagboken bo hemma hos Majken och mamman.
Barnen är som tokiga i Pippi på dagis och nu finns det en liten Pippi som ska hälsa på hos alla barnen och komma tillbaka veckan därpå med ett litet dagboksinlägg.
Majken är utom sig av lycka och släpar runt på väskan och Pippi vart vi än går, Pippi är med på allt vi gör.
Hon lär ha mycket att skriva om i sin dagbok!

Trött

Man kan bli väldigt trött bara sådär, tyvärr resulterar en powernap på dagen numer i mammafrustration på kvällen.
Om det så bara är fem minuter hon slocknar så räcker det för att orka vara uppe mycket längre på kvällen.
Tur för oss att det va lördag o vi hade absolut igen tid att passa!

Så liten

 
Älskade gullunge du har blivit så stor!
Det finns ingen i hela världen som jag älskar så mycket som jag älskar dig!

Lånekort

I eftermiddags fick Majken äntligen sitt alldeles egna lånekort på biblioteket.
Hon skrev själv sitt namn (eller ritade några streck) på baksidan av kortet och gick runt med det en stund innan jag stoppade det i väskan med risk för ett snabbt försvinnande annars.
Vi lånade en stor tung hög med böcker som ligger så fint staplat på soffbordet.
Låneböcker måste man vara rädd om och när man lånat färdigt får man låna nya. Jag tjatade mycket om att man måste vara rädd om böckerna så de lades nogrant och försiktigt i en hög när det va sängdags.
Det mysigt att vara på biblioteket, sitta och rita lite, välja bland utklädningskläderna och bläddra i de tusentals böcker som står ordnat och fint i sina små trälådor i lagom höjd för barnen.
Det blev en supermysig eftermiddag och till vår stora lycka va Kelly och Neo också där!

Veckan som varit

Fantastisk att se att ni inte ger upp på mig fast inläggen inte regnar så tätt, besöks-statistiken strålar fortfarande med samma strålar som tidigare så jag är väl nästan skyldig en liten uppdatering! ;)
 
Det har hänt mycket den senaste veckan, både roliga och mindre roliga saker.
Jag utelämnar de mindre roliga och delar med mig av de ljusare sakerna i livet som får mig att le. Blir roligast för alla så.
 
Hade visst min 28:e födelsedag i veckan, många gratulationer, många kramar och en hel massa folk i min lilla tvåa. Ja, det blir minst sagt stökigt med så mycket folk i en liten lägenhet och man hinner aldrig prata ordentligt med alla när man har kalas, men så är det. Det hör väl nästan till.
Jag va iallafall mycket nöjd med alla gåvor. Tackar för det allihop!
 
Veckan har rullat på som den brukar, jag har jobbat och Majken struttar runt i sina trosor på dagis och oftast är det med bra betyg, inte alltid strålande men bra!
Något jag verkligen inte begriper är hur vi på EN vecka kunnat få hem TVÅ par okända trosor som inte tillhör mitt barn.
Dessutom har vi blivit av med FYRA par av Majkens trosor. Hur i hela friden går det till?
Jag kan förstå att vissa saker blandas ihop och kommer fel...men trosor?! Om de blir blöta läggs de direkt i en påse på barnets plats i hallen så hur kan de komma på villovägar?

En gåta för mig, jag får väl börja namna trosor nu också.
 
I helgen traskade jag, Majken, moster min, Linus, Helene och Finn upp till Väsby tillsammans med resten av alla loppisintresserade människor upp till fotbollsplanen för att fynda.
Såklart kom jag inte hem tomhänt, jag köpte en ny löpare till soffbordet, tre gamla spetsörngott  modell mindre (säkert till spjälsäng) som ny pryder min fina soffa.
Vi stannade på auktionen också och jag har aldrig någonsin budat i en auktion som inte är på internet.
Men när jag såg en charmig gammal trästege visste jag direkt att jag inte skulle kunna vara tyst när det va dags att buda på den.
Stegen fick Linus bära hem i snålblåst och regn, jag ropade stolt hem den med ett stort leende för 250:- mot en envis dam som till slut gav med sig.
Galet kanske någon skulle säga, jag skulle säga att det va värt det utan någon som helst tvekan!
Stegen ska nu målas och och slitas till på nytt så den blir precis som jag vill ha den.
Sen ska den få bo i mitt vardagsrum och agera "bokhylla".
Just nu är den mörkbrun men det kommer den inte va länge till.
Utlovar en bild på den färdiga stegen så fort jag blir fklar med den!
Jag såg så mycket potential och charm i denna gamla stege så jag är väldigt taggad att få den färdig nu. Åh, va kul det ska bli o gå o handla färg i veckan!
 
 
 

Heja Majken!

Majken gör sin mamma stolt ännu en gång!
NOLL nedkissade kläder att ta med hem från dagis idag!
Heja Majken!!!!!

Bada, bada, bada!

Det börjar ta sig med badandet!
Idag stänkte hon vatten och skum i sitt eget ansikte utan tårar! Vilka framsteg!
Hon har simmat, plaskat och busat tillsammans med mig i säkert en timme, mycket skum i badet och mycket fjant från min del så hade vi det skitkul!

Livet är gott!

Vi har haft det toppen under våra tre lediga dagar.
Vi har krängt i oss kakor...
...varit på biblioteket med Neo och Kelly...
...varit på stranden o käkat glass o busat med Amanda....
....gjort egen glassbuffé här hemma....
...invigt vårt nya badkar som vi så snällt fick av Finn...
 
Kunde inte fått en bättre helg, glad Majken, sol ute, massor med bus med folk vi trivs med.
Toppen helt enkelt!
(Dessutom har det varit trosor istället för blöja för Fisen nästan hela helgen!)
Toppen helg!

Fridag

Fredag och fridag eftersom dagis hade stängt idag.
Detta innebär tre dagar ledigt istället för två!
Morgonen kunde inte börja bättre, Majken har fortsatt vara superduktig med blöjan och vi tog av den direkt imorse.
Hela förmiddagen gick hon utan och även denna gången utan olyckor.
Vi gick i morgonrock länge, tittade på Pippi Långstrump och åt frukost i lugn och ro innan vi gick till affären och handlade kvällens snacks som va en massa olika grönsaker och dippa.
Kan verkligen rekommendera romanescon när man ska dippa, supergott!
Eftermiddagen gick såklart i lekens tecken. Vi mötte upp Neo och Kelly på lekplatsen, de hade hur kul som helst ihop och sprang runt runt runt och skrattade så de skrek.
När regndropparna började falla beslöt vi oss för att biblioteket låg nära till hands så vi cyklade dit istället.
Som småbarnsmamma är det svårt att cykla till biblioteket utan att gå inom Barngarderoben och titta på de fina barnkläderna. Speciellt när där är slutrea!
Besöket slutade med ett 7pack fina trosor till den duktiga tjejen! Hoppas hon blir ännu mer peppad nu när hon själv fått välja och köpa trosor.

Biblioteksbesöket kommer vi utan tvekan göra om fler gånger, barnen tycte det va jättemysigt och vi bestämde att Majken ska få ett lånekort nästa gång vi går dit så hon kan låna med sig lite böcker hem.
 
Kvällen avslutades hemma hos Finn där det bjöds på kålpudding och ännu lite mer bus.
Jag begriper inte hur Majken orkar hålla så högt tempo en hel dag men så däckade och också på två minuter när vi kom hem.
 
Vi har haft en toppendag, vi har hunnit mycket, haft kul och träffat flera människor vi saknat.
Återigen sitter jag på kvällen och tänker: Vilka fantastiska vänner vi har!
 
 

Stolt

Majken och Saphire delar på det mesta, imorse även frukosten.
Klart att katten inte är sen att tigga när Majken väljer att sätta sig på hallgolvet med sin yoggi.
De båda tyckte det va hur mysigt som helst iallafall.
 
Dagarna går hur fort som helst och imorgon när klockan slår fem så är vi lediga i tre hela dagar tillsammans!
Vi ska passa på att fortsätta med pott-träningen då.
I nuläget funkar det kanon när vi är hemma, hon springer runt utan blöja och har gjort i flera kvällar utan en enda olycka.
Hon känner själv och sätter sig på pottan, mammas duktiga tjej!
Hon får en high five när hon är klar och då ler hon med hela ansiktet. Det enda negativa med detta är att hon helst inte vill ha blöjan när hon ska sova heller, men det måste man faktiskt tills man blivit lite duktigare.
Kul att det börjar bli intressant nu. Jag är glad att jag inte stressat fram något. Nu visar hon själv att hon är intresserad och vill lära sig.
Ännu en gång gör hon mig till den stoltaste mamman i världen!
 

Helena 25 år

Min 25-årsdag, sista veckorna i Sthlm.
Lägenheten som jag hyrde i andra hand är nästintill tömd, men Martina tyckte att jag skulle fira min födelsedag iallafall. Jag kommer ihåg att vi lade ut madrasser och kuddar på golvet där vi satt och åt snacks.
För de som ville ha vin så öppnade vi flaskorna med skruv och skruvmejsel för någon vinöppnare hade jag inte.
Underbara älskade Martina!
På bilden syns en lycklig nybliven 25-åring, gravid, förväntansfull, spänd och har inte en susning om vad livet kommer att ge framöver.
 
Tänk va bra livet blev!
Jag fick i sista brinnande sekund en lägenhet  här i Höganäs, den va inte mycket att hänga i julgranen men jag hade någonstans att bo.
Jag minns såväl att jag fick hjälp med några flyttlådor av en vän som hade kört lastbil till Sthlm.
Det va en väldigt kall och mörk vardagskväll när kom med sina leende ögon och tog med sig nästan alt jag ägde vilket va fem flyttlådor och två säckar med textilier till Höganäs och till min mosters förråd i väntan på att jag skulle få nycklarna till min lägenhet.
Själv åkte jag efter med en resväska, en Ikeakasse och katten två veckor efter att det andra blivit hämtat. Jag hade min förmodligen jobbigaste och långsammaste tågresa jag haft i hela mitt liv.
Gravid i vecka 27 och alldeles för mycket att bära på, jobbigt att sitta stilla och behövde gå och kissa på de mindre fräscha toaletterna var 15:e minut.
Jag sov hemma hos min moster i två veckor innan jag kunde börja flytta in i min lägenhet, samma lägenhet som jag bor i än idag fast den i dåläget inte va mycket att hurra för.
Idag har jag bott in mig här och trivs ganska bra. Vi har gjort det till vårt hem på de sätt vi kunnat Majken och jag,
 
Det är helt sanslöst galet att detta är snart tre år sedan, tre år sedan vi hade 25-årsfest för mig och samtidigt lite avskedsfest eftersom jag va på väg att flytta.
Det va en underbar kväll.
 
Snart blir man 28 år, det är också sanslöst.
Tiden går alldeles för fort!
Den lyckliga tjejen på bilden är fortfarande lycklig. Mer lycklig. Jag har det finaste som finns i mitt liv. Min underbara Majken.
 
På spargrisen på bilden står det "Feed me with coins, I´m saving for the baby"!
Tror att alla som va hos mig den kvällen la något mynt i grisen.
En fin sak som jag aldrig glömmer, speciellt eftersom att jag va sjukskriven och inte hade pengar i överflöd.
Grisen köptes och texten skrevs strax efter att jag fått reda på att jag va gravid.
Genast förstod jag med blandade känslor att jag skulle bli ensamstående och genast tänkte jag att hon/han inte skulle få det sämre för det. Varken kärleksmässigt eller pengamässigt.
Tre år senare sparar jag fortfarande till Majken för att hon ska kunna ta körkort, köpa soffa, bil, säng, resa eller vad hon nu vill göra med pengarna när hon blir stor nog.
Tre år senare får hon kärlek nog för både sin mamma och sin pappa, vem har sagt att man måste bli utan något bara för att den ena föräldern väljer att hoppa av tåget?
Nej, Majken är värd det bästa och inget annat!
 
Inte trodde jag att jag skulle lämna Sthlm.
Inte trodde jag att jag skulle bli ensamstående.
Inte trodde jag att jag skulle kunna bli så lycklig som jag blev från och med den dagen jag blev mamma.
Det blir inte alltid som man tänkt, ibland blir det så mycket bättre!
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Helgen

Hade en helt underbar helg tillsammans med Majken, skäms nästan för att säga det men så mycket som jag njöt av att vara hemma och pyssla i två hela dagar vet jag inte när jag uppskattade så mycket sist.
Vi har bara gosat och haft det bra hela helgen, vi fick lite besök på lördagen och lite på söndagen men vi har varit HEMMA.
Skönt!
Vi har byggt massor med lego Majken tycker det är kul att bestämma vilka bitar jag ska ha så får jag bygga.
Hon tyckte att vi skulle bygga en trappa så det gjorde vi, en meeegatrappa!
 
Stora flickan är fortfarande nappfri och har varit sedan i fredags, mammahjärtat spricker av stolthet!
Dessutom kan denna stora tjejen cykla det har vi ju glömt berätta!
Stolt är vad jag är, jag har bannemig fått den finaste dottern man kan önska!

Long time.

Long time no see...
Har verkligen inte haft någon lust alls att blogga så därför har det legat lite på is ett tag.
Vi har hunnit med mycket, vi har haft semester, varit i Gbg, njutit av sol, svurit åt regn, bråkat och skrattat.
Majken är den mest underbara flicka på denna jord, det finns bannemig ingen bättre dotter än henne!
Jag har hunnit bli fastanställd sedan sist också, härligt!
 
Igårkväll gav Majken självmant och impulsivt alla sina nappar till Elsa för att hon skulle ge dem till dinosaurien.
Vi lade alla hennes nappar i en påse och skrev ett brev till dinosaurien. Jag va hur skeptisk som helst och trodde aldrig att hon skulle somna utan dem men det gjorde hon!
Dessutom tog det inte särskilt lång tid, hon va inte ledsen utan kontaterade flera gånger att nu va de borta.
Jag är så stolt över henne, två kvällar nu har hon somnat utan napp och visst har hon frågat efter dem men jag svarar bara att dinosauriens bebisar har dem nu och hon är en stor flicka som inte behöver dem längre.
Märkligt nog nöjer hon sig med det svaret och leker vidare.
Jag är totalimponerad!
Mammans stora flicka har även BADAT i över en timme idag, UTAN tårar och utan panik!
Stolt, stolt, stolt!!!

Ank-bil





Lyckan när man får använda en guldpeng från sin Kitty-börs till att åka "ank-bilen" i affären!

Båt



Spännade att åka båt med Ina och Alex.
Älskar detta kortet!
Mamman fick jobba och Majken fick åka båt till Helsingör. Jag hade mer än gärna varit med på båten istället men vi får se till att åka båt fler gånger i sommar helt enkelt.
Tycker det är lite märkligt att de som passar Majken säger att hon är hur lätt och glad som helst hela tiden men när jag kommer så börjar hon småpipa och gnälla direkt...
Jag vill också va med henne när hon är så snäll och go som jag vet att hon kan vara.
Någon som känner igen beteendet?
Jättetråkigt, men samtidigt vet hon väl att hon kan köra med sin mamma och att gnället i vissa fall faktiskt funkar.
Skräpning till mamman och inte barnet kanske?!
RSS 2.0