Idag har vi har köpt stora nappar till stora tjejen!
Nu är det napp i hela ansiktet igen ;)
Hon gillar dem iallfall och de gamla småbebisnapparna ska slängas efter hand.
Kanske låter töntigt men det är både en glädje och en sorg när det händer nya saker.
Man är överlycklig för att de kan krypa, stå, jollra, ha större napp/kläder/skor men samtidigt är det en sorg.

En sorg för att tiden går så fort, för att man inte hinner med, för att man snart måste lämna sitt barn på dagis.
Lämna sitt barn i någon annans händer nästan hela dagarna.
Någon ska uppfostra mitt barn. Någon ska få träffa henne fler timmar om dagen än jag. Någon ska gulla med henne när jag måste skaffa cash.
Fy vad jag inte vill det!

Det har varit ett par riktigt kämpiga kvällar och nattningar i några dagar nu.
Vi har trilskats i flera timmar varje kväll och jag har varit lika slut som hon när hon väl däckat.
Ikväll va det samma visa så efter två timmar gjorde jag en coctail på persikasmootihe och flytande alvedon.
En halvtimme senare sover lilla Loppan.
Så nu är ju den stora frågan: Varför har jag inte gjort denna underbara coktail tidigare?
Förmodligen är det tänderna (?) som spökar igen. Hon har varit alldeles blöt av svett så lite feber också kanske?

Nåja, det är alltid lätt att vara efterklok, nu sover hon iallafall som den prinsessa hon är.


Prinsessan