Fredag igen och dagarna bara springer iväg.
I helgen hoppas vi på fint väder så vi kan vara ute och leka på gården i sandlådan.
Bävar lite inför helgen för vi har inte något planerat direkt....att bara vara hemma är inte poppis om man frågar Majki.
Förstår inte riktigt vad det är som gör att Majken är så otroligt gnällig när hon och jag är hemma, ibland tror jag att hon tycker att det händer för lite här hemma.
Tråkigt helt enkelt.
På dagis är det fullt ös, öppna förskolan likså, eller när vi hälsar på folk.
Hemma...ja då är det skrik och skrik och skrik som gäller.
Vad ska man göra för att vända detta?
Hon är bara nöjd om jag sitter på golvet med henne och leker heeela tiden, jag får knappt ens diska eller laga mat.
Klart jag gör det ändå men med en gallskrikande unge runt benen.

Jag tycker att jag försöker aktivera och stimulera henne men känner mig så otillräcklig när allt bara slutar med gnäll. (från bådas håll till slut...)
Någon som har det likadant eller har haft det så?
Tips på hur jag ska vända detta? Eller är det bara en "fas"?

Jag måste för sjutton kunna vara hemma en hel dag med mitt barn utan att slita mitt hår!?


Älskade, älskade trollunge ibland gör du mig tokig!