Jag har kämpat ända sedan jag hämtade trollungen på dagis för att få hennes skönsång på video men såklart utan framgång.
Förhoppningsvis kommer videobevis på sång och dans inom kort.

När jag hämtade henne i eftermiddags så frågade jag om de brukade sjunga "Lilla Snigel" och de brukade de.
Då va det inte så konstigt att Majken började sjunga imorse när hon såg en tecknad snigel på barnkanalen.
Jag va så förvånad och stolt när hon klämnde fram "akta dig" och dansade för fulla muggar.
Det är första gången någonsin som hon har satt ihop två ord efter varandra! Stoltheten är så stor så jag nästan spricker. Min underbara underbara unge!

Om hon nu kan säga "akta dig" så borde hon väl snart lära sig att säga "älskar mamma"?!
Längtar!


Stackarn har slagit sönder sin näsa idag med, klumpedunsan hade trillat på gården i regnet och stått på näsan.
Dagispersonalen log brett och kontaterade att hon missade tänderna denna gången.
Det är ju helt rätt man kan bara le och vara glad att tänderna inte fick sig ytterligare en smäll. Så med frökens stora leende började jag också le och kände mig riktigt positiv.
Allt handlar ju om hur man vänder och vrider på det. Man kan ju välja hur man vill se på saker och händelser.
Ser man bara allt mörkt så blir det också mörkt.

Vi väljer att iallafall försöka se det mesta från den ljusa sidan.