Idag har jag varit en sådan människa som jag inte vill vara, en människa som bara klagar och klagar och suckar och stönar...
Jag hatar när jag själv är sån men jag är bara så trött...

Min i vanliga fall alldeles underbara dotter har varit en riktig liten gnäll och skrik-maskin i flera dagar.
Jag är trött, trött på att hela tiden höra gny, gnäll eller gallskrik. Jag tror nästan jag blir galen om inte min fina sötnos kommer tillbaka till sitt vanliga jag snart.

Jag har fått för mig att något inte stämmer.
Mitt dåliga tålamod, min klagan och mitt fruktansvärda humör kommer från oro.

Majken har sedan den natten hon kräktes flera gånger inte varit helt på topp, hon har torra fläckar på hela kroppen (visst det är  kallt men ändå) och hon är gasigare än någonsin tidigare. Aptiten är inte heller vad den varit innan.
Eller är det de dära förbannade tänderna igen?
Tänderna som jag skyllt det mesta på i snart månader...visserligen är där en synlig uppe nu också men kan det verkligen vara den som gör att min prinsessa förvandlats till en skrikmaskin?

Leka, kittla, gosa, sjunga, hjälper inte...inte heller vill hon sova och om hon somnar sover hon bara tjugo minuter typ.
Maten går ner men jag får truga det har aldrig hänt innan.
Snälla Majken kom tillbaka, mamma saknar det lilla troll som alltid skrattar och busar!