Äntligen är min underbara glada tös tillbaka!
Som jag har längtat efter min Majken, nu är hon garanterat frisk igen. Hon hoppar och studsar runt som förr och leendet är inte långt borta.
Men ett glatt barn kommer en glad mamma. Tusen stenar av oro släppte från mina axlar när joller, skratt och bus återkom med besked!
Igårkväll när vi skulle på bio lämnade jag en överlycklig Majken hos syrrans man, hon borde ha varit jättetrött men skrattade bara man tittade på henne.
Hon hade somnat en halvtimme efter att vi tjejer lämnat Höganäs, och som jag njöt av bion.
Njöt av att inte bara sitta hemma i soffan en kväll, filmen va bra, sällskapet va glatt. Jag kände mig som ett barn på julafton!
Vi tittade på "127 timmar" den va absolut sevärd och tiden gick snabbt.
Klockan va över 23 när vi kom hem igen och den lilla tjejen som vinkat hejdå med ett leende några timmar tidigare sov som en stock i vagnen.
Bylsade på henne massor av filtar och en mössa och lyckades gå hem, dra vagnen tre våningar upp, lägga henne i sängen utan att hon vaknade.
Väldigt skönt att slippa en om-nattning vid midnatt kan jag säga.
Idag vaknade en lika glad tjej som jag lämnade igår.
Livet är bra!