Det är inte alltid en låt gillas särskilt mycket från första början men sen är det något i låten som sakta börjar växa inom en. Man börjar gilla det som man först avfärdade.
Efter att ha hört den ett par gånger inser man att man sakta men säkert börjar nynna med, faktiskt till och med lära sig delar av texten.
Låten gror och efter ännu en stund kan man inte sluta lyssna på den och lära sig nästa fras.
Just denna låten som är med i videon har jag kännt så med.
Låten är med i filmen "The Ugly Truth" och för varje gång jag sett filmen har jag gillat låten mer och mer.
Häromdagen då jag såg filmen ännu en gång kom jag på mig själv med att utbrista: "Jag älskar den låten, den är ju bara så bra!"

Pocketful of Sunshine - Natasha Bedingfield