Bästa (och mest vidriga) böckerna jag någonsin läst är de två som Constance Briscoe har skrivit...
Jag började läsa den första boken under min Londonresa 2007 och då såklart på engelska.
Det är den första boken jag tagit mig igenom som inte är på svenska.
Helt betagen, chockad, äcklad och förundrad läste jag ut bok nummer ett på två dagar.
Rekomenderas för dem som gillar t.ex. "Pojken som kallades det."

Första boken "Äcklig."

Constance berättar om sin svåra uppväxt i London under 70-talet.
Hon blir fysiskt och psykiskt misshandlad av sin mor under hela sin uppväxt.
Faktum är att hon inte ens får veta sitt riktiga namn förrän hon är i tonåren.
Hennes mamma kallar henne för "en ful, äcklig subba" och säger "att jag födde dig kommer jag ångra resten av mitt liv".
Som elvaåring försökte hon skriva in sig själv på barnhem men misslyckades.
När Constance är 13 år tar hennes mamma resten av familjen med sig och flyttar.
Constance blir ensam kvar utan värme, elektricitet eller mat.
Men mot alla odds överlever Constance och kämpar sig till så pass mycket självkänsla att hon klarar av att studera och bli Storbritanniens första svarta domare.

Andra boken " Aldrig mera äcklig."

Trots den ständiga fysiska och psykiska misshandeln hade Constance styrkan och orken att gå vidare. Hon började studera juridik på universitetet något som hon alltid hade drömt om.
Hon finansierade sina studier med olika jobb på helger och lov, bland annat som vårdbiträde på ett hospice.
Hon fick också ihop pengar till ett flertal kosmetiska operationer i ett försök att förändra det ansikte som hennes mor hade övertygat henne var fult.
1983 lyckas hon nå sitt mål att ta en examen i juridik och bli lärling på en juristbyrå. Men hon får inte det stöd och den uppmuntran som hon väntat sig, Constances bekymmer är inte över