Som vanligt tycker jag att morgnarna är alldeles för tidiga oavsett vad klockan är när Majken vaknar.
Idag fick vi ändå sova till tioöversju men jag känner mig aldrig riktigt utvilad.
Tyckte ju att jag kunde fått sova till iallafall åtta eftersom Majken vaknade midnatt och va hur pigg som helst.
Klockan ett gav jag upp och lade henne i sängen igen och jag tror nästan att jag somnade om innan hon gjorde det, det sista jag kommer ihåg är iallafall ljudet av att Majken satt och lekte med sina nappar.

Imorse när jag väl orkade masa mig upp så stod Martina och Majken i köket och gjorde kaffe, hallelujah!
Kaffe som dessutom är gjort på Martinas Göteborgs-vis med dubbelt så mycket kaffebönor som jag brukar ha  innebär att man verkligen vaknar!


Mitt allt sitter och knaprar nöjt på sin smörgås, årets sista frukost är nu äten och med härligt sällskap dessutom!
/Helena