Speciella stunder, stunder som när man kan stanna på en lekplats i solen på väg till dagis.
Utan stress, utan att frysa ihjäl.
Få släppa loss barnet i sig och se en lycklig dotter som åker kana och skrattar så hon kiknar.
Såna stunder gör livet värt att leva!

Tyvärr har jag ett barn som blir hysteriskt kring hundar av mindre modell.
När vi skulle på middag hemma hos syrran idag så fick hon tillslut stänga in hundarna i sovrummet för att Majken överhuvudtaget skulle släppa taget om sin mamma.
Så tråkigt att hon blivit rädd för hundar, jag hoppas verkligen att det släpper igen.
När hundarna va instängda passade Majken på att mysa i hundbädden, hon tyckte att jag också skulle göra det men vi kom ganska snabbt fram till att "Mamma stor".
Två sekunder senare har Majken glömt att mamma är förstor och ropar glatt "Mamma osså mysa!"
Mysa vill hon inte så ofta, bara när hon är riktigt trött.
Ikväll fick jag bevis på hur trött hon verkligen va: Hon somnade prick klockan sju utan ett enda rymningsförsök från sin säng!
Hurra!
Vi som har kämpat så den senaste tiden med nattningen. Jag vet att det går i perioder men det är ändå jobbigt när man är mitt uppe i en mindre bra period och inte fått koppla av med engentid en enda kväll på över en vecka.
Ikväll njuter jag av egentid och att vi inte behövt bråka för att hon ska stanna i sin säng och komma till ro.
En skön känsla att inte sitta med dåligt samvete för att man efter tionde rymningsförsöket skäller på sitt barn.
Vad ska man göra när den snälla, förklara-förstår du- metoden inte funkar? Nej, tillslut brister det och man blir arg.
Men inte idag!

Mycket populärt här hemma, idag köpte vi lite mer lego när vi hittade med 25% rabatt.
Liten och stor tillbringade halva morgonen med att bygga så höga torn vi kunde.

Tornet blev lika högt som Majken och hon tyckte det va hur kul som helst!
Lego funkar alltid, för både stora och små.

Sol igår och sol idag, man kan ju inte låta bli att känna vårkänslor även om det fortfarande är kallt.
Solen värmer gött och leendet är större än vanligt.
Igår när jag hämtade Liten på dagis så promenerade vi hem, det brukar ta tid även om det är max 1 km hem.
Men jag vill att hon ska få utforska, röra, kolla och ta den tid hon behöver när vi är ute. Om vi ändå inte har bråttom till något så varför stressa?
Promenaden hem igår tog en timme och då blev det ett stopp på en lekplats också.
Krävdes lite övertalning för att få Liten från rutchkanan men jag frös så efter lite kompromisser så gick vi sista biten hem utan några större protester.
Väl hemma gjorde vi varm oboy som mamman lovade i ett svagt ögonblick och guuuud, va gott det va! När man varit ute ett tag och känner sig frusen så finns det inget bättre man kan dricka.
Majken fullkomligt halsade sin "vam obajs" och tjatade sen hela kvällen efter mer.
(Kiss och bajs-ålden på G? Det mesta är bajs nu...o så skrattar hon åt sig själv.)

"Majken kan själv mamma!"

Ja, Majken kan åka själv, både klättra upp och åka utan att hålla handen. Jag tyckte rutchkanan va brant och vägen upp på den inte 2-års-vänlig.
Men hon fixade det galant, kanske dags att inse att min lilla favoritflicka inte längre är så liten?
Då krävs det att jag biter mig i tungan i såna här situationer och låter henne försöka, det tar emot men jag måste låta henne försöka själv.
Slår hon sig så är det mitt jobb att trösta henne.
Det är inte mitt jobb att vara hönsmamma, hon kan nog mycket mer än vad jag tror.
Ja, det va dagens stora insikt. Alltid jobbigt när dem kommer....men nyttigt.

En mycket koncentrerad tjej satt med sin mamma i nästan en hel timme imorse och lekte med lera.
Vi kavlade, gjorde ormar, tryckte ut kaniner, och blandade färger.
Leran vi hade gick åt snabbt occh precis som när man själv lekte med lera en gång i tiden så började man med lerklumpar i alla regnbågens färger och det hela slutade in en brungrå sörja.
Precis detta hände även denna gång.
Det va riktigt mysigt att ha lite ler-stund med Majken. Det kommer vi definitivt ha fler gånger.
Men nästa gång kommer jag göra egen playdohlera och färga med hushållsfärgerna vi har i skafferiet.
Den leran håller sig mjuk länge om man förvarar den rätt så det ska vi satsa på!

Tänk att man med så enkla medel som en spray med röd hårfärg kan göra en två-åring så lycklig.
En två-åring som står och speglar sig hur länge som helst efteråt.
En två-åring som stolt går till dagis och visar sitt röda (rosa efter natten) hår.
Majken va "Pink lady" idag, rosa mys-ställ, rosa strumpor och rosa hår.

Majken tycker inte riktigt om att duscha och definitivt inte att få vatten i ansiktet.
Idag tackar vi Ina för att hon fått Majken att självmant stå under en dusch och låta vattnet rinna över hår och ansikte.
Majken ska göra som Ina. Hon studerar noggrant och apar efter.


Badkritor är en himla bra uppfinning, barnen tyckte det va kul och mammorna satt och skrattade bredvid och hjälpte till att måla. Det blev både fräknar, nagellack och röda läppar av kritorna. Mycket snyggt!
Vi tackar Väsbyfamiljen för en himla trevlig dag. Det som skulle bli en playdate med kaffe blev en heldag med middag och hela köret.
Tack!!

Alla andra tjatar om att det är alla hjärtans dag, jag tjatar om att det är Majkens födelsedag.
Inte fyskam att få fira ett underbart hjärtebarn på en hjärtedag. Det kan ju få vara både och liksom.

Precis när jag va på väg in till Majken imorse för att sjunga och ge henne paket hör jag små trippande steg från hennes rum.
Yrvaken med håret på alla håll fick Lillfisen sin sång och sitt paket i min säng istället.
Dagen började bra och  vi hann leka lite innan det va dags att dra på sig alla kläder och cykla till dagis.
Majken fick med sig jordgubbar som hon skulle bjuda alla barnen på och hon gick glatt in på dagis tillsammans med sina jordgubbar och nya godedjuret som hon döpt till Tuff.
Till min stora förvåning hade en av flickorna på dagis köpt födelsedagspresent till Majken.
Hon fick öppna det där innan jag cyklade vidare och i paketet gömde sig en jättefin bok. Blev verkligen rörd av att denna lilla flicka köpt paket, det va så oväntat.


När arbetsdagen led mot sitt slut kunde jag knappt vänta på att få hämta Majken och höra hur hennes dag hade varit.
Den hade såklart varit bra och hon hade fått ballonger, flagga och skönsång.
Jordgubbarna hade hon bjudit på men hon hade ätit flest själv, jag är inte alls förvånad. Det va ju hennes som hon tog med sig. Klart att hon i hennes värld ska ha alla jordgubbarna!

När vi kom hem åt vi upp tårtresterna från söndagens kalas, sen har vi haft riktig kvalitetstid.
Lekt med alla nya leksaker och hoppat och studsat till Mora träsk.
Det har varit en underbar dag trots att dey inte blev så mycket tid ihop. Majken verkar helnöjd så då är jag helnöjd.
Mammas stora tjej, två år!
Kan inte fatta det...

På tisdag fyller världens mest fantastiska tjej två år och idag bjöd vi in till kalas.
(Vi) Majken tackar så otroligt mycket för alla presenter. Hon skulle ha mer eller mindre alla presenter i sängen när hon skulle somna nu ikväll.
Ni har gjort Majkens två-årskalas till en minnesvärd dag. Ni är så fina allihopa.

Kan inte fatta att Majken blir två år om två dagar, känns helt sjukt att tiden kan gå så fort.


Majkens kladdkake-tårta med hallon.


Majken i ny mössa, nytt nattlinne. Dags att sova!
Hon ville ha med vagnen och dockan Lisa i sängen men efter mycket övertalande kunde jag ställa vagnen åt sidan.
Inte bara Majken har ny outfit utan Lisa också.

Så mycket paketer så Majken visste knappt vart hon skulle börja. Ungefär lika förvirrande som det blev på julafton.

Finaste har somnat nu och det känns som att jag kommer göra detsamma inom den närmsta timmen.
Tack allihopa för idag!

Note to self:
Lämna aldrig godsaker på soffbordet för att sedan somna i soffan, yrvaket lägga sig i sängen istället och sedan vakna på morgonkvisten av ett barn som glatt säger: "Majken smaka, gott mamma!"

"Majken aj där mamma...."

Jag vet...jag försöker...inget hjälper...skulle hemskt gärna ta din klåda och dina sår jag lovar.
Det spruckna örat har väl sett en liten liten förbättring i helgen men annars är det mest katastrof.
Plusgrader var är ni?

När Majken fick två träpussel i julklapp trodde jag att hon va för liten för att kunna lägga dem och tycka det va kul.
Bättre med en utmaning än att det är för enkelt tänkte jag.
Vi har lagt dem ihop ganska många gånger nu och helt plötsligt stod Majken själv vid soffbordet och lade pussel!
Måste ju säga att även om hon behöver lite hjälp på traven så blir man lite extra stolt i mammahjärtat när Majken 2 år lägger pussel för 3+.



Knopp-pussel är fortfarande också kul men det är lite mer utmaning med riktiga pussel.

Majken ska ha "samma mamma". Har mamman döskallestrumpor ska Majken också ha det.
Har mamman nagellack ska Majken också ha det. Dricker mamman ett glas mjölk ska Majken också dricka.
Allt ska vara "samma mamma" förtillfället.

Majken älskar sin döskallepyjamas, sina döskallestrumpor och sin döskalletröja. Allt som är döskallar är bra liksom.
Fast enligt Majken är det inte döskallar det är "Pöken".
Det är ett himla tjat om pöken här hemma och har varit en längre tid. Pöken, Nickefiken och dockan Lisa.

Heter det vattenkoppor eller vattkoppor?
Skit samma egentligen kanske...
Två barn på Majkens avdelning på dagis är hemma med vattenkoppor nu och jag vet inte om jag ska hoppas på att hon är smittad och får det eller inte.
De flesta säger ju att det är lika bra att få det när man är liten eftersom det ofta är värre ju större man är.
Eller är det bara en skröna?
Någon sa att det är två veckors inkubationstid så ännu vet jag inte om hon klarar sig eller inte.
Kanske är det bara att få det överstökat?
Fast inte nu, det är inte läge...är det någonsin läge?
Finns inte så mycket jag kan göra åt det ändå.

Ska prova en ny kräm till Majkens eksem snart också, de skulle kolla på apoteket först om det va okej att ge till så små barn.
Hoppas det blir bättre då, kylan har gjort eksemen ännu ett snäpp värre och det är så tråkigt.
Dagarna börjar och avslutas med krämer över hela kroppen där Majken står och gallskriker "Sviiiider" samtidigt som stora tårar rullar ner för kinderna.
Stackarn, det kan inte vara kul för henne.
Vi längtar verkligen efter mildare väder igen, minusgrader är inte bra för henne!
Jag kräver ingen sommar och ingen vår men lite plusgrader igen kanske? Det kan väl ändå inte vara för mycket begärt?

Snart är det två år sedan denna bilden togs på förlossningen i Helsingborg.
Jag visste att jag skulle älska denna lilla flicka högt över allt annat, jag visste att det skulle innebära oro, sömnlösa nätter, trotsåldrar och att det skulle krävas mycket tålamod från min sida när lilla Majken kom till världen.
Jag kunde aldrig i min vildaste fantasi tro att man kan älska någon så mycket som jag älskar Majken.
Min underbara lilla flicka.
Snart två år gammal!
Vad hände, vart tog tiden vägen?
Det har hänt så mycket, två otroligt händelserika år. Fantastiska men också med sina dalar såklart.

Majken är väldigt tidig med sitt tal och pratar långa meningar mest hela tiden, sällan är denna tjej tyst.
Varje dag förvånar hon mig med nya ord och fraser.
Kvällen bjöd på premiär av "Majken saka mamma" när jag  frågade henne hur hon haft det så dagis.

Totalt lyckorus!
Jag svarade att "Mamma har saknat dig också." och gav henne en bamsekram.
Hon har lärt sig att Majken är "Tåå år." och mamma är "Schuschuu år."

Inom kort blir det tvåårskalas här hemma, bästa ungen ska firas på bästa möjliga sätt.
Om Majken får välja kommer vi bjuda på yoggi och ost....jag tror inte att Majken får bestämma mat just denna dag.


Från liten bebis till stor flicka.
Min underbara tjej!

Andra kvällen nu som Majken somnar själv på sitt rum.
Hon hade hämtat sitt pussel och satt och lekte med det i sängen men hon STANNADE i på sitt rum!
Är så stolt över henne!
Två dagar är bra jobbat, nu hoppas vi på en tredje till att börja med och sen kanske även en fjärde.

Lyckan som infinner sig när ens unge skiner upp, springer och kastar sig in i famnen och bamsekramas när man hämtar på dagis är oslagbar.
Majken har varit så gosig och kramig den senaste tiden, hela tiden ska vi mysa, kela och gosa som hon säger.
Inte mig emot.
Hon lär ju inte va sån när hon är 14 direkt så jag passar på att njuta så länge hon vill gosa med sin mamma.

Gosunge som leker med fe-spö.

Jag tror stenhårt på att barn ska vara med även när föräldrar gör tråkiga saker som städning, matlagning och sånt.
Det tar tre gånger så lång tid men vad gör det?
Klart Majken också ska vara med och lära sig! Hon tycker ju att det är kul och vill vara med.
Häromdagen fick Majken välja mat, hon valde tacos. Hon följde med hon handlade, packade ner varorna, lagade maten och diskade.
Underbara unge vad stolt jag är över dig!
Måste va bra härligt att vara sådär nyfiken på allt som man är i 2årsåldern. Visst att det är väldigt trotsigt förtillfället men de fina tillfällerna överväger med råge!
Allt som hon säger och gör som får en att skratta gott varje dag. Fantastiskt!